Inträde i flerspråkighetens era

Att tillägna sig en rad olika språk är lättare än vad man kanske tror, skriver Neil Madden

Om någon sa frasen ”flisni me mua” till dig, skulle du då veta vad den betydde, eller ens vilket språk som talades? Med omkring 225 inhemska språk är Europas språkliga arv rikt och varierat; ett faktum värt att glädjas över. Men hur bra är européerna på att lära sig de språk som talas av människor i närliggande (och mer avlägsna) länder? Många européer kanske anser att ett enspråkigt liv är normen. Men mellan hälften och två tredjedelar av jordens befolkning är tvåspråkig till viss grad, och ett betydande antal är ”flerspråkiga”, det vill säga de har viss kunskap i flera olika språk (de kan t.ex. förstå, och/eller skriva och/eller tala språket).

Flerspråkighet är ett vanligare mänskligt tillstånd än enspråkighet. Det finns miljontals människor som inte tror sig kunna något annat språk än sitt modersmål – många av dem har dock viss kunskap i ett annat språk. Och möjligheterna att lära sig ett nytt språk är idag bättre än någonsin. För att höja värdet av språkinlärning instiftade Europarådet den europeiska språkdagen, som firas den 26 september varje år. Tanken bakom Europeiska språkdagen är att uppmuntra till ”flerspråkighet”. Detta är varken nytt eller främmande. Det är en del av vardagen för många människor i Afrika och Asien, och normen i delar av Europa, särskilt Benelux-länderna och Skandinavien och även kring Medelhavet. Det innebär inte att skrämma människor att tro att de måste uppnå samma nivå som en modersmålstalare. Syftet är att kunna kommunicera och bli förstådd enligt dina egna behov och krav. Engelskans internationella spridning verkar omöjlig att motstå, och undersökningar visar att den största gruppen språkinlärare prioriterar att lära sig engelska till en viss nivå (en av tre hävdar att de kan konversera på engelska, enligt Eurobarometern).

Dock finns det ingen anledning att stanna vid engelskan när man uppnått önskad nivå. Många andra språk är också värdefulla redskap för att få ut det mesta av livets möjligheter, oavsett om det handlar om yrkeslivet eller endast resande. Ironiskt nog kan den ökade globaliseringen leda till att engelskans marginalvärde minskar. När allt fler människor blir kunniga i dagens ”lingua franca” kommer förmågan att tala ytterligare språk att vara avgörande. På arbetsmarknaden och inom utbildning kommer infödda engelsktalande att bli tvungna att konkurrera med personer som redan har sitt modersmål, plus engelska och, i ökad utsträckning, hyfsade kunskaper i ett tredje och fjärde språk. Och språkkunskaper ger mer än enbart ekonomiska fördelar. De uppmuntrar oss att bli mer öppna för andra människor, kulturer och attityder. Språkkunskaper främjar även större mental flexibilitet eftersom de får oss att kunna byta perspektiv och hantera olika representationssystem. -2- Vi bör inte underskatta det värde som språkkunskaper kan ge oss när det gäller att få insikt i andra länders folk, kulturer och traditioner. Människor som kan kommunicera med personer från andra kulturer tenderar att vara mer toleranta. Och kom ihåg att om du är enspråkig är du beroende av andras språkliga förmåga och välvilja. Att lära sig ett annat språk handlar om mer än att tillägna sig en användbar förmåga – det speglar en attityd av respekt för andras kultur och identitet och tolerans för mångfald.

Europarådet var föregångare med ett program som hjälper människor att mäta sin kompetens i ett främmande språk. Projektet Europeisk språkportfolio syftar till att motivera dig som lär dig språk genom att bedöma dina uppnådda kunskaper. På så sätt får du en bild av din språkförmåga och kan förbättra den. Språkportfolion tillhandahåller en förteckning över uppnådda kunskaper som kan användas till exempel när du ska flytta upp till en högre inlärningsnivå eller söka ett jobb i hemlandet eller utomlands. Baserat på ett tablåsystem kan du utvärdera dina förmågor – förståelse, läsa, tala och skriva – och gradera dem enligt sex europeiska nivåer. Dessa standarder har antagits av de största certifieringsorganen i Europa, av många medlemsstater och av EU, särskilt som del av EU:s Europass-system, ett system som utformats för att synliggöra individuella förmågor och göra dem jämförbara över landsgränser. En av de centrala tankarna bakom Europeiska språkdagen är att stärka synsättet att språkinlärning är en livslång process. Många vuxna tror att om de har missat möjligheten att tillägna sig ett nytt språk under skol- eller utbildningstiden är det för sent att påbörja den processen nu. Det är det inte. Över hela Europa finns tillgång till språklektioner, program och tekniker (från böcker till CD-ROM) som hjälper dig att förbättra dina språkkunskaper. Vad som ofta saknas är den egna motivationen att komma över rädslan för att ta sig an ett nytt språk. Många människor utvecklar sina språkkunskaper efter att de gått ut skolan eller slutat på universitetet. Detta är inte överraskande; språkundervisning i skolan ses ofta som något obligatoriskt snarare än som en möjlighet. Det är först när vi börjar utforska världen, på grund av arbete eller för nöjes skull, som vi inser värdet av andra språk. Och för att säga några uppmuntrande ord kan konstateras att för varje nytt språk du lär dig går det lättare. Så när du väl har klarat av det första hindret och är redo att bita i ungerska eller kantonesiska är det bara att kasta sig ut.

Om du vill utveckla dina språkkunskaper och veta mer om Europeiska språkdagen finner du användbar information på följande webbplatser:

Och förresten, svaret på den inledande frågan är ”prata med mig”, på albanska.

Neil Madden är frilansjournalist bosatt i Strasbourg